I dag är det 1 år sedan himlen fick en ny stjärna. Idag är det 1 år sedan min kusin förlorade sitt livs kärlek och Herman och Harry förlorade sin pappa!
Idag går alla mina tankar till Anna och pojkarna. Skickar all styrka jag har till dem och jag önskar att Jönköping inte låg så långt bort....
Jag minns det som igår. Satt på jobbet, snubblade in på Aftonbladets websida och såg dessa svarta rubriker. Först stod det bara att ett ryskt plan störtat. Strax där efter kom det upp att det rörde sig om en ryskt hockeylag och lite senare fylldes skärmen med de svartaste rubriker jag någonsin sett- Att Stefan befarades vara en av de omkomna. Då stannade tiden! Den dagen slog regnet ner som spön i backen och det var den dagen jag gjorde slut med gud!
Minns att jag ringde Ronny och pratade helt osamanhängande om vad jag läst. Han gick då in och läste på aftonbladet och sedan satt vi knäpptysta på varsin sida telefonlinjen. Det var så overkligt! Vi hade ju precis varit på deras brölopp, bara någon dag tidigare suttit och tittat på bilderna från den sagolika dagen.
Sen kom paniken!
Nere i Jönköping befinner sig nu en kvinna som fått det värsta beskedet man kan tänka sig. Där nere i Jönköping finns det två pojkar som förlorat sin pappa, bara sådär. Från en sekund till en annan så är han borta! Helt ofattbart, helt overkligt!
Minns de nästkommande dagarna som i en dimma. Alla tankar gick till Anna och pojkarna... Önskade att man kunde göra något för att lindra den smärta som hon hamnat i. Det var inte så här det skulle bli. De skulle ju leva lyckliga i alla sina dar!
Idag vill jag minnas Stefan för den otroligt fina person han var. Jag vill minnas de sommarkvällar i ute i stugan då han med myggdödaren i högsta hugg vevade omkring sig. Jag minns hur han bokstavligen blev jagad runt huset av en överförfriskad stuggranne som ville ha med honom på laxfiske uppe i älven. Alltid med glimten i ögat!
Stefan, du är enormt saknad, men aldrig kommer du bli glömd
<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar